Nu går vi skilda vägar

Ni hittar oss numera på:
 
 
http://kajzas.blogg.se/ & http://tuvatorhagenz.blogg.se/
 
 
Förklaring finns där och det är rätt liten chans att vi någonsin bloggar här igen.. men allt kan väl hända antar jag.
 
kajzas.blogg.se
tuvatorhagenz.blogg.se
kajzas.blogg.se
tuvatorhagenz.blogg.se
kajzas.blogg.se
tuvatorhagenz.blogg.se

Cyberbully

För några dagar sen såg jag filmen Cyberbully. Det är en film som handlar just om det, nätmobbing. Tycker att den var välidgt bra, men samtidigt helt fel.
 
Problemet med de flesta mobbingfilmer, är att de alltid slutar lyckligt, alltid. Och det tycker inte jag är så himla bra, eftersom det inte är realistiskt.
Detta kan vi se i tex Älska mig, som var väldigt populär för några år sedan. Den filmen är ett väldigt bra exempel på hur en mobbingfilm INTE borde sluta.
Tjejen det handlar om är väldigt mobbad, sen försöker hon begå självmord. Och efter det ångrar sig alla mobbare och allt blir jättebra.
Det finns flera fel med detta:
 
För det första, ska ett självmordsförsök vara den enda lösningen? Och sen blir allt jättebra? Ska man behöva försöka ta livet av sig för att mobbingen ska sluta?
För det andra, hur realistiskt är detta? De flesta RIKTIGA mobbinghistorier man hör om, slutar väl i såfall med att den drabbade faktiskt BEGÅR självmord. Det är väldigt sällan man hör om någon som FÖRSÖKT, men misslyckats.
För det tredje, i många fall så hjälper inte ett självmordsförsök. Utan läget blir oförändrat.
 
Ser ni, jag kan hålla på i all evighet. Men jag tror att ni förstår poängen. När man gör en film som handlar om något så känsligt som mobbing, så är det otroligt viktigt att man tänker på vad man signalerar till de som ska se filmen. För nu signalerar de flesta mobbingfilmer att ''FÖRSÖK begå självmord, då löser sig allt''.
Nu säger jag inte att det borde sluta olyckligt varje gång, för det kanske inte heller är så bra. Men det borde i alla fall sluta på andra vis.
 
Nu slutar ju inte Cybelbully riktigt så. Men det är efter hennes självmordsförsök som allt vänder så att säga. Och slutet i den filmen är så långt ifrån realistiskt som det går att komma.
Det jag menar är att en mobbingfilm inte borde vara optimistisk, utan mer åt det realistiska hållet. Om den ska användas som skolmatterial till exempel, så ska ju tittarna lära sig vad som är rätt och fel, och om konsekvenserna som mobbing kan ge. Att Cyberbully slutat med att alla säger ifrån, är på ett sätt jättebra. Men jag tror att vi alla kan räkna ut med lilltån att om man skulle göra så på riktigt så skulle man inte få särskilt mycket medhåll. Antagligen skulle det bara bli ännu värre.
 
Men som jag sa, på ett sätt så är det bra att det slutar så, för det kanske blir som ett wakeupcall för vissa. Vad vet jag?
Trots att även Cyberbully är en lite för optimistisk mobbingfilm, så rekomenderar jag ändå er att se den - för den är verkligen jättebra!
 
Det här kanske blir alldeles för flummigt, men hoppas i alla fall att ni förstår vad jag menar.
 
 
''And that's how Sue C's it''
 
 
Puss
/tuva

Avskedsbilder Lady Marmelade

Jag bjuder er på ALLA bilder, även de som inte blev bra.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag grät väldigt mycket när jag kollade igenom dessa bilder. Saknar henne så det gör ont. Fattar inte hur jag ska klara mig utan henne i hela mitt liv. Det gör så ont.
 
Älskar dig gumman, kommer aldrig att glömma dig <3
 
/tuva

Follow on Bloglovin
Vad vill ni läsa om i bloggen?
Klicka här och tyck till!