Nu går vi skilda vägar

Ni hittar oss numera på:
 
 
http://kajzas.blogg.se/ & http://tuvatorhagenz.blogg.se/
 
 
Förklaring finns där och det är rätt liten chans att vi någonsin bloggar här igen.. men allt kan väl hända antar jag.
 
kajzas.blogg.se
tuvatorhagenz.blogg.se
kajzas.blogg.se
tuvatorhagenz.blogg.se
kajzas.blogg.se
tuvatorhagenz.blogg.se

Cyberbully

För några dagar sen såg jag filmen Cyberbully. Det är en film som handlar just om det, nätmobbing. Tycker att den var välidgt bra, men samtidigt helt fel.
 
Problemet med de flesta mobbingfilmer, är att de alltid slutar lyckligt, alltid. Och det tycker inte jag är så himla bra, eftersom det inte är realistiskt.
Detta kan vi se i tex Älska mig, som var väldigt populär för några år sedan. Den filmen är ett väldigt bra exempel på hur en mobbingfilm INTE borde sluta.
Tjejen det handlar om är väldigt mobbad, sen försöker hon begå självmord. Och efter det ångrar sig alla mobbare och allt blir jättebra.
Det finns flera fel med detta:
 
För det första, ska ett självmordsförsök vara den enda lösningen? Och sen blir allt jättebra? Ska man behöva försöka ta livet av sig för att mobbingen ska sluta?
För det andra, hur realistiskt är detta? De flesta RIKTIGA mobbinghistorier man hör om, slutar väl i såfall med att den drabbade faktiskt BEGÅR självmord. Det är väldigt sällan man hör om någon som FÖRSÖKT, men misslyckats.
För det tredje, i många fall så hjälper inte ett självmordsförsök. Utan läget blir oförändrat.
 
Ser ni, jag kan hålla på i all evighet. Men jag tror att ni förstår poängen. När man gör en film som handlar om något så känsligt som mobbing, så är det otroligt viktigt att man tänker på vad man signalerar till de som ska se filmen. För nu signalerar de flesta mobbingfilmer att ''FÖRSÖK begå självmord, då löser sig allt''.
Nu säger jag inte att det borde sluta olyckligt varje gång, för det kanske inte heller är så bra. Men det borde i alla fall sluta på andra vis.
 
Nu slutar ju inte Cybelbully riktigt så. Men det är efter hennes självmordsförsök som allt vänder så att säga. Och slutet i den filmen är så långt ifrån realistiskt som det går att komma.
Det jag menar är att en mobbingfilm inte borde vara optimistisk, utan mer åt det realistiska hållet. Om den ska användas som skolmatterial till exempel, så ska ju tittarna lära sig vad som är rätt och fel, och om konsekvenserna som mobbing kan ge. Att Cyberbully slutat med att alla säger ifrån, är på ett sätt jättebra. Men jag tror att vi alla kan räkna ut med lilltån att om man skulle göra så på riktigt så skulle man inte få särskilt mycket medhåll. Antagligen skulle det bara bli ännu värre.
 
Men som jag sa, på ett sätt så är det bra att det slutar så, för det kanske blir som ett wakeupcall för vissa. Vad vet jag?
Trots att även Cyberbully är en lite för optimistisk mobbingfilm, så rekomenderar jag ändå er att se den - för den är verkligen jättebra!
 
Det här kanske blir alldeles för flummigt, men hoppas i alla fall att ni förstår vad jag menar.
 
 
''And that's how Sue C's it''
 
 
Puss
/tuva

Avskedsbilder Lady Marmelade

Jag bjuder er på ALLA bilder, även de som inte blev bra.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag grät väldigt mycket när jag kollade igenom dessa bilder. Saknar henne så det gör ont. Fattar inte hur jag ska klara mig utan henne i hela mitt liv. Det gör så ont.
 
Älskar dig gumman, kommer aldrig att glömma dig <3
 
/tuva

LA...

Asså jag funderar så sjukt mycket över mig och Spotty hela tiden. Över vilka mål jag ska sätta, hur långt jag tror vi kommer komma tillsammans osv.
Får ju höra MYCKET lovord om ponnyn.
Carro sa att hon tror vi lätt kan starta LA i sommar. Grejen är att Spotty är lätt redo för det, men JAG är inte alls det. Tycker fortfarande att LB känns lite högt liksom. Det försvinner ju när jag väl börjar hoppa, men när jag rider in på banan liksom.
 
Men jag kan säga att jag PLANERAR att starta LA med henne innan året är slut åtminstone. Jag måste bara göra mig själv redo liksom.
Men just nu är det ju inte aktuellt. Nu ska vi stabilisera oss på LB och samla lite nollor, förhoppningsvis lite placeringar med - hade vart så kul!
 
Sen ger vi oss på LA när vi är redo!
 
 
Puss
/tuva

Något som skrämmer mig

Vet ni vad som gör mig allra räddast? 
Att det finns så otroligt mycket fördomar och så mycket fientlighet mot olika typer av människor i världen. Tänk att kvinnor i många länder gifts bort mot sin vilja, protesterar dem så dör dem.. läste ni Zaras inlägg? Började nästan lipa när jag läste det. Vad fan är det för värld vi lever och framförallt, vad är det för jävla svin till människor som man tvingas dela den med? Visar tjejer lite hud dör dem, medan männen kan gå runt nakna om de känner för det.
Är inte det fruktansvärt att det fortfarande är såhär på vår jord år 2014? Jag fattar inte att det inte pratas mer om det här. Varför ska till exempel feminism ens behöva finnas? 
 
Jag kommer aldrig fatta hur det kan vara så svårt att bara acceptera alla och att bara inse att alla är vi människor, alla är olika men alla har precis samma jävla värde och alla har precis samma rättigheter. Jag blir så arg när jag läser om allt som händer. Jag läste för ett tag sen att en tjej (kommer inte ihåg vilket land) hade typ kollat på en kille och då mördade hennes föräldrar henne, är inte det helt sjukt? Jag blev så arg att jag ville stoppa fingrarna i halsen och spy, på riktigt. Jag vet också att det inte är ovanligt att man gör abort när en kvinna är gravid med en flicka. Det är så sorgligt och så ofattbart att jag inte kan sätta ord på det.
Samma sak när det gäller ursprung, läggning eller ja, allt.
 
Men det som berör mig mest är nog hur illa tjejer behandlas i världen och hur lågt värderade kvinnor är i vissa delar av världen. Det är helt sjukt och jag fattar inte hur dumma i huvudet människor kan vara. Man slutar aldrig förvånas över det, sorgligt nog.
Jag tänker ofta på vilken tur jag har som bor i Sverige och ändå är det inte ens jämställt här.. inte ens lite. Jag har sett människor (män såklart) som till exempel undrar varför det är för fel med att vara prostituerad "stor. jävla. suck".. och jag behöver inte förklara, har inte ens ord för det.
 
En sak som jag har tagit upp innan som också gör mig rädd är hur stora bloggare kan sitta och säga att de inte är feminister. Åh fan vad sur jag blir.. med tanke på att de har lyckats få upp sina bloggar på topplistan på något sätt så antar man ju att argumentet är bra då, men nae... " jag vill inte säga att jag är feminist för att det finns så idiotiska och alldeles för extrema feminister"- applåder.

Men då gör vi såhär, då vill jag inte kalla mig för människa för att det finns ju människor som är idioter. No shit.
Om man inte är feminist så antar jag att det betyder att dem tycker att det är rätt att männen har mest makt, att kvinnor blir fruktansvärt nervärderade och dessutom är det som att spotta dem som har kämpat för kvinnors rättigheter i ansiktet och skulle dem kunna driva sina "provoverande girlpower-bloggar" om feminismen hade kommit lika långt här som i vissa delar av världen? Nä.
 
Det var inte längesen tjejer inte fick rösta eller tycka någonting, det var inte längesen vi inte "skulle" jobba, det var inte längesen vi blev bortgifta även i Sverige och det är inte långt till de ställena i världen där det fortfarande funkar på det sättet.
 
Jag blir så arg att jag seriöst inte vet vad jag ska göra. Utan kvinnor hade det inte kunnat finnas människor i världen. Vi är halva jordens befolkning ( till och med mer..?) och ändå är vi "svagare", varför? Hur blev världen såhär? Jag blir mörk livrädd. Om det är någonting som gör mig ledsen och arg samt ger mig panik så är det fan detta alltså. Jag kan inte slappna av och bara "jag har tur" när jag vet hur det går till i världen och jag önskar så mycket att det fanns något att göra, men med tanke på alla diktaturer, alla troer där "kvinnan är mindre värd" och framförallt, alla jävla idioter på den här planeten så känns det ganska omöjligt, tyvärr.
Hur kan människor som har samma uppbygdnad som jag, inklusive ett hjärta och ett samvete ens bete sig såhär? Tänk om man själv hade fötts och varit tvungen att leva under sånna förhållanden, tänk om man inte hade fått tycka eller tänka om någonting och tänk om Sverige hade sett ut som de värsta delarna i världen gör... "ryser"..
Var blev det fel, vad GICK fel?
 
Vet ni förresten att jag är en människa som har väldigt mycket åsikter om allt? Tror att det beror mycket på att jag har väldigt lätt för att leva mig in i situationer. Jag blir inte arg när någon gör fel som är mänskliga, som att typ säga något taskigt när man är arg. Men när jag läser om föräldrar som helt kallt häller syra på (mördar) sin dotter och verkar tycka att det är rätt tar min sympati slut, det är så jävla fel det kan bli och sånna människor förtjänar inte livet. Människor som är så kalla att de kan mörda sitt barn eller våldta sin 12-åriga fru borde inte få leva, faktiskt. Där finns det ingenting som kallas för "mänskliga misstag" kvar längre.. vi alla är människor och jag kan inte och kommer aldrig kunna förstå hur man kan behandla människor så illa utan att känna något.. själv för man dåligt samvete för att man rider i vägen för någon på en tävling.. usch, har inga ord.
 
 
 
/ Kajsa
 

"ryser"..

... och kan inte låta bli att önska att vi kommer dit och ännu längre en dag... <3
 

Shamballa

Idag har vi varit i en mysig liten stad, strosade mest runt och åt även där, tog en sallad och efteråt åt vi även glass, var gott. Den blåa var typ "smurfsmak", hur det nu ska smaka haha? Den smakade inte så mycket tyvärr. Köpte också det fina armbandet (rosa) på sista bilden, tycker om det så himla mycket och älskar färgen. Ska även till Perpignan och shoppa på torsdag tror jag.
Har även varit på en strand som skulle vara jättefin men det blåste som fan och fanns brännmaneter, vägrade bada haha. Satt mest och läste och vi åkte hem efter någon timme. Nu ska vi snart äta.
Förresten, var ute och sprang med mamma igår, jätteskönt och mysigt att springa på nya ställen..:)
Förresten, datorn fuckar så ni får vänta lite på högkvalitativa bilder, haha puss!





/Kajsa

Hur växer man?

Alla dessa bloggar, det finns tusentals och de flesta har nog haft eller har en blogg, sick. Just därför tror jag att det idag är svårt att få sin blogg att växa, tror nästan det var enklare för några år sen, bloggarna var färre då. Nu finns det ju ofantligt många som är bra och har all potencial att bli stora, men som inte blir det. 
Det är en lite orättvis värld ändå. Jag tror att det finns många som har stora bloggar som inte prioriterar det så mycket som många som har mindre bloggar gör.
Men vad fan är det folk vill se i en blogg? Handlar det om det som står i bloggen, eller om den som skriver det?
 
Är det bloggar som bara visar 5 % av livet, uppdaterar 1-2 gånger om dagen och BARA skriver om resturangbesök, shopping, fikor och "wanties" eller ska man skriva ut sina innersta tankar, åsikter och känslor i sin blogg?
Jag har faktiskt inget svar, finns det ens en mall för vad som är en bra blogg? Nä, jag tror inte det. 
Enligt mig handlar det nog mycket om att komma med någonting intressant och ganska unikt. Kolla de bloggarna som är dem största och jämför, det finns inte mycket likheter att hitta, faktiskt. 
 
Trots att vi inte är några kändisar direkt (haha) så kan jag säga att jag tycker att jag och Tuva ändå har gjort ett bra jobb med den här bloggen, fine- uppdateringen suger ibland, vi har säkert varit sjukt otrevliga vissa dagar och jag kan skämmas när jag kollar något/några år tillbaka, MEN det kanske är så det ska vara? En blogg ska ändå spegla en själv och ens liv och seriöst, är det någon som lever ett perfekt liv med lyckorus i kroppen hela tiden? Njaa
Jag tror att man behöver flyt för att nå toppen och jag tror vet att det är otroligt mycket svårare att få en stor blogg nu än vad det var för några år sen, just för att det finns så MÅNGA. Det känns som att det var enklare att "provocera lite" och faktiskt få uppmärksamhet för det förut. Nu känns det som att det finns få oprövade koncept och det är otroligt svårt att sticka ut i bloggdjungeln, tyvärr.
 
Kolla på bloggeliten, de typiska stora namnen kommer nog alltid att vara Kissie, Dessie, Kenza, Blondinbella, Katrin & Paow typ och alla dem har ju varit med ett tag, nästan från början ju. 
Självklart finns det bloggar som har växt det senaste året/åren, men när man tänker på "dem typiska" så är det ju alltid de som varit med ett tag och det är nog riktigt svårt att komma upp och "fightas" mot dem om man skulle starta en blogg nu, liksom.
Svårt att förklara, men jag tror ni förstår hur jag menar faktiskt. Puss.
 
 
 
/ Kajsa
 
 

Snapshots

Uppdaterar er mera sen, ni får några iPhonebilder från de senaste dagarna här i Frankrike.. :)






/Kajsa

Vive la France (tror jag skrivit det förr)

Hej på er!
Jag har ju inte lagt upp något liveinlägg alls, så tänkte göra det nu. Inte för att det finns så mycket att uppdatera om. Vi har det väldigt bra här i Frankrike! Sol och minst 30 grader varje dag. Två dagar här och är redan jättebrun! Vi är på stranden mycket såklart, världens bästa strand, vi går kvällspromenader, spelar kort och bara har det allmänt bra. 
 
Idag är det nationaldagen i frankrike, så vi kan inte göra så mycket. Blir en stranddag igen, funkar bra för mig!
Sen ska vi nog ut och äta ikväll :)
Men nu ska vi byta och och sen åka till the beach <3
 
Bild från Perpignan förra året. Vi ska dit iår igen, sjuukt bra shopping där! 
 
 
/tuva

Follow on Bloglovin
Vad vill ni läsa om i bloggen?
Klicka här och tyck till!